”Babel” nere på skvallertidningsnivå

Kommentar i Aftonbladet 30/10 2014.

Så bekräftades det som alla redan visste. I en artikel i Fokus förra veckan kom regissören Roy Andersson ut som förlaga till romankaraktären Hugo Rask i Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande.

Vem bryr sig egentligen? Lena Andersson har skrivit en roman, inte en biografi. Hugo Rasks eventuella prototyp i verkligheten gör varken Egenmäktigt förfarande till en mer eller mindre intressant bok.

Det är därför obegripligt att Babels Jessika Gedin i en intervju (SVT 26 okt) tvingar Lena Andersson att besvara en rad frågor om verklighetens Hugo Rask. Andersson svarar helt rimligt att Egenmäktigt förfarande är fiktion, att bara Hugo Rask är Hugo Rask, att romanfigurens identitet inte kan avslöjas. Gedin fortsätter ställa irrelevanta frågor. Tänkte Lena Andersson på Roy Anderssons reaktioner när hon skrev boken? Har de träffats efter att boken publicerades? Betyder ”avslöjandet” något för läsarna?

Det är kulturjournalistik på skvallertidningsnivå. När en roman inte längre tillåts vara en roman, utan reduceras till en fråga om sanningar och verkligheter, fråntas litteraturen hela sitt värde. Jessika Gedin borde efter ett yrkesliv i böckernas och förlagsbranschens tjänst kunna skilja på fiktion och verklighet. Och Babel borde ägna sig åt det som programmet är till för, nämligen att diskutera litteratur.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s